Fians historia

1. För mycket länge sedanIndiska spel som pachisi och chaupar spelas på korsformade brädor, med snäckskal i stället för tärning.
2. 1500-taletStormogulen Akbar bygger staden Fatehpur Sikri. På en av gårdarna finns en jättelik spelplan i sten.
3. 1896Alfred Coller säljer ”Ludo” i England och tar patent på spelet.
4. 1907–1914Josef Friedrich Schmidt gör en tysk version, Mensch ärgere Dich nicht, som säljs i serie från 1914.
5. 1920-taletFia finns i svenska skrifter.
6. 1960-taletI USA kommer Trouble och i Finland Kimble – med tärningen i en plastkupa.
7. 2016 och framåtLudo King i mobilen laddas ned hundratals miljoner gånger.

Allt började i Indien

Fians farfarsfar heter pachisi. Det är ett gammalt indiskt spel där fyra spelare flyttar sina pjäser runt en korsformad spelplan. Namnet kommer från hindiordet för tjugofem, det högsta man kunde slå.

Man kastade nämligen inte tärning utan kaurisnäckor, sex små snäckskal. Antalet snäckor som landade med öppningen uppåt bestämde hur långt man fick gå. Ingen snäcka med öppningen upp gav tjugofem.

Hur gammal spelfamiljen är vet ingen säkert. Korsformade spelplaner finns avbildade i indisk konst sedan långt före vår tideräkning, och en spelplan som ser ut precis som pachisins har hittats i grottemplen i Ellora. Ett närbesläktat spel heter chaupar.

Spelplanen i palatsets gård

I Fatehpur Sikri, staden som stormogulen Akbar byggde på 1500-talet, finns en stor gård belagd med röd sandsten. I stenläggningen syns ett kors som ser ut som en pachisiplan, med en upphöjd plattform i mitten. Akbars hovkrönikör skriver att gården användes som en jättelik spelplan vid fester.

Det sägs också att Akbar spelade med levande pjäser: unga kvinnor klädda i spelarnas färger som gick runt på planen. Det är en fin historia, men historikerna är tveksamma. Att Akbar spelade pachisi står i krönikorna. Att han gjorde det med människor som pjäser är mer osäkert.

Ludo: England 1896

Mot slutet av 1800-talet dök spelet upp i England. År 1896 började Alfred Coller sälja det under namnet Ludo, och han tog patent på det (patent nummer 14636). Ludo är latin och betyder helt enkelt jag spelar.

Den engelska versionen gjorde spelet enklare. Snäckskalen byttes mot en vanlig tärning och en tärningsbägare. Kvar blev korset, de fyra färgerna och vägen in mot mitten.

I brittiska flottan spelar man fortfarande Uckers, en egen variant med egna regler som bygger på Ludo.

Mensch ärgere Dich nicht

I Tyskland gjorde Josef Friedrich Schmidt från Amberg en egen version av Ludo vintern 1907–1908. Han kallade den Mensch ärgere Dich nicht, ungefär ”Människa, bli inte arg”. Namnet syftar förstås på knuffen: ilskan när någon landar på din pjäs och skickar hem den.

Spelet tillverkades i serie från 1914 och blev grunden för förlaget Schmidt Spiele. Omkring 70 miljoner exemplar har sålts sedan dess.

Fia kommer till Sverige

När spelet kom till Sverige vet vi inte exakt. Enligt Svenska Wikipedia finns Fia i svenska skrifter sedan 1920-talet. Spelföretaget Alga, som grundades i Stockholm 1917 och började tillverka sällskapsspel 1938, gör en egen Fia med knuff och kallar det ett av världens äldsta spel. Det stämmer om man räknar med släktingarna i Indien.

Den vanliga svenska spelplanen ser ut som den engelska: 52 rutor runt korset, fem rutor i varje hemväg och ett mål i mitten. Reglerna har däremot fått en egen svensk prägel. Hos oss kommer man ofta ut på både etta och sexa, och en sexa kan ta ut två pjäser på en gång. Läs mer under reglerna och husreglerna.

Varför heter det Fia?

Det är faktiskt osäkert. Den vanligaste förklaringen, som även Svenska Wikipedia ger, är att namnet troligtvis kommer från latinets fiat, ungefär ”må det ske” eller ”låt det ha sin gång”. Någon säker källa har vi inte hittat. Ordet finns till exempel inte med i Svenska Akademiens ordbok. Har du en gammal spelkartong eller en bra källa? Skriv gärna till info@tentmaker.se.

Med eller utan knuff

”Med knuff” betyder att man får slå ut andras pjäser genom att landa på dem. Många familjer spelar också Fia utan knuff, där alla får stå i fred. Det är lugnare och passar bra för de minsta. Båda varianterna finns i vårt spel. Se Fia för barn för fler tips.

Samma spel, olika namn

Spelet finns över hela världen, ofta med lite olika regler. Här är några av namnen:

Samma spel, olika regler

Brädet är nästan detsamma överallt, men reglerna skiljer sig. I engelsk Ludo måste man slå en sexa för att komma ut, och tre sexor i rad gör att turen går över. Två pjäser i samma färg kan där ställa sig på varandra och bilda en spärr. I spanska Parchís finns fredade rutor där ingen kan bli tagen, och banan har 68 rutor i stället för 52.

I Sverige har vi i stället den generösa regeln att både etta och sexa tar ut en pjäs, och att man studsar tillbaka om man slår för högt vid målet. Kanske är det därför det bråkas så gärna om reglerna runt svenska köksbord: alla har lärt sig en egen variant hemma. I vårt spel kan du välja vilken du vill, och du kan läsa om alla husregler och varianter.

Kusinerna med plastkupan

I USA lanserades Trouble 1965. Det kändaste med spelet är tärningen, som ligger i en genomskinlig plastkupa mitt på brädet. Man trycker på kupan och tärningen studsar. I Storbritannien heter samma spel Frustration.

I Finland kom Kimble 1967, en licensversion av Trouble. Namnet kommer från huvudpersonen i den amerikanska tv-serien The Fugitive, som var populär då. Kimble säljs fortfarande, nästan oförändrat.

Sorry! är ett annat spel

Engelska Sorry! ser likadant ut men styrs av kort i stället för tärning. Det registrerades i England 1929 och såldes från 1934. Det bygger på Ludo, men är inte samma spel.

Från köksbordet till mobilen

Spelet har också flyttat in i telefonen. Den indiska appen Ludo King kom 2016 och har laddats ned mer än en miljard gånger på Google Play. När Indien stängde ned under pandemin våren 2020 blev den en av landets mest nedladdade appar.

Vi tycker att Sverige förtjänar en egen fia på nätet: med svenska regler, svenska husregler och utan reklam på spelplanen. Därför finns den här sajten. Spela Fia med knuff online, eller skriv ut ett eget bräde.